Ekonomiska råd från influencers oroar – jagar klick och likes: ”Ansvaret ligger hos oss alla”

Marcus Lindblad, finfluencer och personen bakom “SparaCash”.

Ungas förtroende för finfluencers oroar traditionella makthavare, men Marcus Lindblad menar att det behövs fler.

Var tredje ung person använder sociala medier som sin främsta källa för råd kring ekonomin. Det visar en ny undersökning som genomförts av Yougov, på uppdrag av banken Lunar. Bland 1001 tillfrågade personer, alla mellan 18-30 år, uppger nästan var femte person att de inte litar på traditionella nyhetsmedier när det gäller ekonomifrågor. Istället vänder man sig till sociala medier och influencers.

[unseald_preview]

49 procent av de tillfrågade uppger att de har minst förtroende för influencers i ekonomiska frågor, men nästan var tredje person uppger politiker som de minst förtroendeingivande.  Samtidigt har 31 procent av de tillfrågade tagit råd från sociala medier, utan att faktagranska informationen. Minst källkritiska är männen.

“Inte samma källkritiska grund”

Andra Farhad är ekonomiexpert, författare och finfluencer (finansinfluencer). Hon är inte förvånad över undersökningens resultat men tycker det är oroväckande att förtroendet för nyhetsmedia och politiker är så lågt.

Eftersom sociala medier inte har samma källkritiska grund som exempelvis nyhetsmedia, ställer det högre krav på att kritiskt kunna granska informationen man får, inte minst när det kommer till att ta ekonomiska beslut. Med det sagt, är det lika mycket upp till våra makthavare att bli mer aktiva i sin kommunikation och finnas i de kanaler som unga konsumerar. Ansvaret ligger hos oss alla, att se till att pålitlig information finns tillgänglig där unga är, säger hon i en kommentar till undersökningen.

Samtidigt säger Mats Persson Bergius, bankchef på Lunar i Sverige, att det finns ett förtroende för bankerna, men att de står inför utmaningar att nå fram till den yngre målgruppen.

Vi behöver använda ett språk som tilltalar målgruppen i de kanaler där de finns, och jobba mer med tekniska lösningar och digitala verktyg som gör det enklare för dem att få kontroll och översikt över sin ekonomi. Dessutom måste näringslivet också bli bättre på att lyfta vikten av källkritik.

Marcus “Sparacash” Lindblad: “Källkritik krävs oavsett”

Marcus Lindblad, även känd som “Sparacash” på sociala medier, har jobbat som så kallad finfluencer i flera år. I senaste upplagan av Maktbarometern från Medieakademin blev han en av de mäktigaste på sociala medier. Undersökningen gör honom både oroad och lite lättad, säger han, när Influens kontaktar honom. Enligt honom är det bra att det finns ett stort förtroende för banken. Men påpekar också att det behövs källkritik även där.

Bankens incitament och vilja är oftast att låsa in dig i deras egna produkter som de tjänar mest pengar på, men som kanske inte gynnar dig bäst. Så det är viktigt att lyssna på bankens råd med vässade öron, och ta ett steg tillbaka och fundera på varför man får de råd som man får av banken.

Men källkritiken krävs oavsett var man får råden ifrån, menar Marcus Lindblad. Oavsett om det handlar om banker, föräldrar eller nyhetsmedia.

Föräldrar tänker oftast på barnets bästa, men kunskapsnivån här skiljer sig markant. Att bara lyssna blint på sina föräldrars ekonomiska råd kan vara antingen lysande bra, eller förödande dåligt för ungas privatekonomi.

Att ungas förtroende för nyhetsmedia är svagt förvånar inte Marcus Lindblad, som menar att det ofta handlar om att skapa klickvänliga rubriker.

Samtidigt finns det också kompetent ekonomisk nyhetsmedia där ute idag, som ger mycket mer insiktsfull information på djupet än de traditionella kvällstidningarna. Likt bankerna här, är det viktigt att fundera på var incitamentet ligger. I dag är det mycket klickvänliga rubriker som kan få dig att ta ett beslut som inte är rationellt på lång sikt. Däremot finns många kompetenta analyser och guider som jag tror många unga kan lära sig mycket från.

Finfluencers bär ett stort ansvar

Samtidigt verkar ha uppleva att makthavarna har ett lågt förtroende för de influencers som valt att göra innehåll kring ekonomiska frågor, sparande och investeringar. Något han ser som ett bevis för att det finns för få finfluencers i Sverige som producerar högkvalitativt utbildande innehåll.

Jag tror dessvärre problemet här ligger i det sociala medie-klimat vi lever i. Precis som med allt som trendar på sociala medier så är det snabba genvägar som får klick och likes.  Långsiktiga kloka beslut är sällan det som uppskattas mest. Då blir det även så att mindre influencers prioriterar klickvänligt innehåll som inte gynnar ens följare bäst i slutändan. Det ser jag inte som något positivt.

Han menar att finfluencers bär ett stort ansvar när de pratar om privatekonomi, särskilt när det gäller investeringar. Han säger att influencers som ger ekonomiska råd behöver vara medvetna om vad deras råd kan innebära för mottagaren och medger att det finns utmaningar med att kombinera underhållning med utbildning.

Jag tror dock många influencers själva inte är medvetna om vilken påverkan vi har. Det är därför det är oerhört viktigt att belysa riskerna, och även försöka på ett objektivt och pedagogiskt sätt belysa båda sidorna av myntet när man presenterar information och nyheter. Något som kan vara svårt att lyckas med, samtidigt som man ska försöka balansera underhållning med utbildning och riskförtydligande.