Artikeln skulle bli en positiv ögonöppnare om livet som influencer, istället lyftes de fram som prostituerade.
Margareta Grääs och Linda-Marie Nilsson ställde båda upp i en intervju för Amelia, tillsammans med en annan influencer. Intervjun skulle bland annat handla om hur det känns att man delar med sig av sitt ansikte och sin kropp på sociala medier, som en del av ens jobb.
När jag fick läsa citaten och sådär upplevde jag att artikeln skulle vara väldigt ögonöppnande för många, och samtidigt rolig och peppande, säger Margareta Grääs.
Men riktigt så blev det inte. När artikeln publicerades rullades den ut på Expressen, vilket enligt Margareta Grääs var det första tecknet på att artikeln kanske inte skulle uppfylla hennes tidigare förhoppningar.
Jag förstår ju att Amelia och Expressen går under samma tak, men jag hade ju inte tackat ja till att vara med i Expressen. Jag hade ju tackat ja till att vara med i Amelia. Så att även om det är lagligt så känns det inte bra.
Rubriken anspelade på prostitution
Det som fick henne att reagera mest var rubriken som hade satts på artikeln. “Kvinnorna som tjänar cash på sina kroppar”.
Och jag vet inte hur andra människor känner. Men det känns ju lite … typ Only fans eller prostitution, och det kändes ju såklart inte bra. Särskilt inte efter att ha pratat om någonting som jag tycker är väldigt viktigt.
Linda-Marie Nilsson är även hon upprörd. Hon känner sig arg, besviken och lurad och säger sig ha mått dåligt efter publiceringen. Det var hennes föräldrar som såg artikeln först och kontaktade sin dotter för att fråga om hon visste vad som stod om henne i tidningen. Hon reagerade precis som Margareta Grääs starkt på rubriken, men reagerade kanske ännu mer på något annat.
Under rubriken fanns ingressen “Handlar inte om att vara sexigast och bäst”. Centrerad i var Linda-Marie Nilsson själv, i bara underkläderna. Något som enligt profilen bara förstärkte anspelningen på sex och att profilerna skulle sälja sina kroppar.
Det är så gränslöst, så obehagligt och så omoraliskt, säger hon.
Hon kontaktade omedelbart reportern och webbredaktören på Expressen som bad om ursäkt och ändrade rubriken. Kort därefter publicerades den ursprungliga rubriken på tidningens Facebook-sida, då med tillägget ”Tre tjejer som har sina kroppar som levebröd”.
Där folk också fritt kunde kommentera och skratta åt att någon skulle vilja betala för min kropp, recensera och diskutera mitt utseende.
Inlägget på Facebook plockades senare ner och artikeln har nu fått en annan rubrik och bildsättning. Margareta Grääs säger att artikeln i sig var bra och lyfte ett viktigt ämne, men den biten har inte lika många fått läsa, då artikeln låg bakom en betalvägg.
”Försökte sälja abonnemang med hjälp av våra kroppar”
Enligt de båda profilerna hade rubrik- och bildsättning varit annorlunda om de inte varit influencers, och framför allt inte kvinnliga influencers.
Jag tror det finns två sätt att se på det. För det första, hade vi varit män så hade det aldrig hänt, även om vi hade varit influencers eller kreatörer. Och hade det varit till exempel en personlig tränare, som är kvinna och driver ett företag med kroppen i fokus, då hade det kanske kunnat vara hårt, men inte lika hårt, säger Margareta Grääs.
Linda-Marie Nilsson håller med om det troligen hade varit annorlunda om de haft andra yrken, men riktar främst kritik mot Expressens beslut att försöka locka till sig prenumeranter med hjälp av kvinnokroppen.
Jag har svårt att se en rubrik framför mig på till exempel en manlig IT-entreprenör som driver ett framgångsrikt techföretag, där man väljer en bild på honom i kalsonger ihop med ord som ”sexigast” och ”tjänar cash”, säger Linda-Marie Nilsson och fortsätter:
Kvinnors kroppar har i alla tider använts för att sälja saker. I allt från klädannonser och bilreklam till långfilmer och annan media. Här försökte Expressen sälja premiumabonnemang med hjälp av våra kroppar och det är så omoraliskt att jag inte har ord.
Margareta Grääs tror att Expressen såg en möjlighet i att trycka på människors fördomar och snabba slutsatser gällande influencers.
Om du sätter den rubriken och bilden i ett sammanhang med influencers kommer människors tankar gå till plattformar som Only fans. De såg en möjlighet att trycka på det, att det är vad folk gärna vill tro, att det är vad folk förväntar sig, fortsätter Margareta Grääs.
Influencers som click bait
Både Margareta Grääs och Linda-Marie Nilsson anser att influencers i högre grad används som click bait, jämfört med andra företagare, även när innehållet är direkt kopplat till deras verksamheter.
Det känns som att tidningar utgår från att läsarna ändå inte vet vad vi gör på jobbet – och att det inte är så noga att de får veta det heller. När man klickade på artikeln så var ju hela artikeln låst som premiuminnehåll – det enda man fick se var en ingress där det över huvud taget inte meddelas på vilket sätt vi ”tjänar pengar på våra kroppar”. Ingenting om att vi jobbar med mode, träning, skönhet och aktivism.
Som Youtuber är Margareta Grääs inte främmande för click bait, då det är något hon själv använder sig av, men menar att det inte borde ske på bekostnad av någons varumärke.
För det är precis vad de gör. Speciellt när man lägger det under en betalvägg så att många inte ens har en aning om vad artikeln egentligen handlar om. De ser rubriken, tänker kanske “oj, har hon börjat med Onlyfans” och scrollar vidare.
I gränslandet mellan kändis och företagare
Bakom framgångarna som influencer ligger ofta många timmars jobb, planering och administration. Den delen, tillsammans med alla motgångar, är det sällan någon som får se. Samtidigt gör en stor följarskara och många fans dig till en kändis, som människor vill läsa om på skvallersidan. Mitt i allt står influencern med sig själv som varumärke och sitt privatliv som största investering.
Både Margareta Grääs och Linda-Marie Nilsson säger att gränsen mellan kändis och företagare ofta är suddig, något som inte bara media har svårt med, utan även influencers själva. Att fokuset ofta landar på privatlivet, att influencers används i överdrivna eller illa vinklade rubriker, är både en anledning och ett resultat av influencers låga status som företagare, menar de.
Enligt de två profilerna krävs det en förändring i både hur influencers själva rapporterar om sina liv och det arbete de faktiskt lägger ner, men också hur media ser på och rapporterar om influencers företagande. Att influencers befinner sig i gränslandet mellan kändis och företagare är en sak, men att utnyttja kändisskapet medan man aktivt förminskar företagandet, är en helt annan.
I det här fallet, när artikeln ska handla om våra varumärken och företag, så blir det extra fult att inte på ett enda sätt nämna att vi ens har några företag. Jag tror nog att de flesta som såg den rubriken inte tänkte ”aha, de här kvinnorna måste ju vara företagsledare för framgångsrika aktiebolag”, säger Linda-Marie Nilsson.
Vill inte medverka i fler intervjuer
Även träningsprofilen Pischa Strindstedt intervjuades för Expressens artikel. I en kommentar till Influens säger hon att hon inte önskar medverka i fler intervjuer om ämnet och hänvisar istället till händelser på sin Instagram, där hon kritiserar artikeln och kräver en ursäkt från Expressen.
Jag är i chock och jävligt förbannad, skriver hon i en av de händelser hon har publicerat.
Influens har sökt Expressens chefsredaktör för en kommentar.
