”Jag är chockad att influencer är ett yrke”.
Senaste veckan har vi sett stora rubriker om Margaux Dietz, efter att hon lagt ut en video, som hon sedan tog ner och bad om ursäkt för. Det som visades i videon var en person som låg i Margaux trapphus, och enligt de uppgifter som finns dröjde Margaux innan hon tillkallade polis. Det har blivit en storm i sociala medier mot henne som sträckt sig så långt att flera bolag sagt upp sina samarbeten med henne. Bland dessa företag finns Stronger och Minetto. Man ser även att tidigare samarbetspartners som till exempel Westfield Täby Centrum krävt att äldre inlägg från tiden som partners ska tas bort, enligt en artikel i Resumé.
Mycket av agerandet från dessa varumärken kommer efter påtryckningar i kommentarsfälten i de officiella varumärkes-kanalerna. Många har också taggat företagen när de kommenterat under Margaux inlägg som gjorts till dessa olika samarbeten, men även under inlägget med ursäkten. En annan sak som går att se i kommentarsfälten är kommentarer som riktar sig till yrket influencer, som till exempel: ”Det är inget jobb” eller ”jag är chockad att influencer är ett yrke”.
På Influens.se vände vi oss till ett par byråer som jobbar dagligen med samarbeten mellan annonsörer och influencers. Dels för att höra hur händelser som detta påverkar själva influenceryrket och dels om synen på yrket i allmänhet. Jonas Westling sitter som vd på Nine Agency och håller med om att det är en intressant frågeställning.
Att influencers inte är ett riktigt jobb är en vanlig uppfattning. Den grundar ju sig ofta i att man bedömer personen på ett fåtal bilder eller videos som har fångat korta sekvenser av deras liv. Det man inte tar med i beräkningen är planering, skapandeprocessen, redigering, analys, etcetera som skapar slutprodukten. Man kan ju också ställa sig frågan vad ett riktigt jobb är? Ser man sammantaget ett yrke i en bransch som omsätter nära 1,5 miljarder bara i Sverige tycker jag det tveklöst finns fler argument för att influencer är ett riktigt yrke än det finns emot, säger han.
Linn Muhr är head of planning på byrån WeArCube. Hon håller också med om att det är en relevant frågeställning som är intressant för branschen. Hon menar att händelser som detta trots allt kan skapa en medvetenhet och en diskussion som är viktig för branschen, men såklart spär det på den negativa associationen som många har till hela begreppet influencer.
Begreppet influencer har en negativ klang för många och det är mest troligt en kombination av okunskap och reklamtrötthet där illa genomförda samarbeten skapar en misstro till profiler. Och oavsett hur professionella Influencers än är så kommer det troligtvis alltid finnas ett glapp mellan synen på influencers och den stora massan som har ”vanliga” jobb. Titeln influencer är sprungen ur tid som präglats av unga kvinnor som bloggat inom lifestyle, mode och skönhet. Det är en stereotypisk bild som även påverkas av att det i grunden finns ett förakt och förlöjligande av tjejer och kvinnor. En väldigt komplex fråga alltså, säger Linn.
När det blossar upp skandaler, av den typ som vi sett den här veckan, där influencers samarbeten avbryts och avslutas dyker frågan upp hur mycket man egentligen jobbar med avtal och om man utformar dessa för att säkra sin investering och sitt rykte.
Det är givet att ha avtal, det här är ju ett affärsmässigt inköp och skiljer sig inte från andra typer av investeringar i avseendet att man behöver ha en skriftlig överenskommelse hur en affär ska fungera. Ibland tror jag den offentliga diskussionen kring influencers helt enkelt missar den professionella rörelse som finns bakom det slutanvändaren tar del av, menar Jonas.
Avtalens omfattning varierar men i regel täcker alla avtal uppdragets omfattning i form av antal poster och ersättningsnivå. De omfattar även vad som gäller kring rättigheter att distribuera innehållet vidare och även ramar för exklusivitet. Avtalen kompletteras med en utförlig brief som också godkänns av profilen som reglerar formspråk och tonalitet och vad man får och inte får göra eller säga inom ramen för samarbetet. Det kan gälla allt ifrån hur varumärkets logga får exponeras till att alkohol droger eller sexistisk språk inte får förekomma, säger Linn.
Båda menar att det finns vissa delar som såklart försöker skydda såväl annonsören som influencern, men att juridiken inte kan ta höjd för alla aspekter. På We Are Cube ser de heller inte att det efterfrågats av kunderna, däremot gör de alltid en bakgrundskoll innan de väljer ut profiler för samarbeten, men har de passerat den finns inga ytterligare krav på uppförande.
Hur ser då legitimiteten för influenceryrket ut om vi tittar framåt?
Framöver tror jag influenceryrket kommer anses än mer legitimt. Vi har redan sett en sådan utveckling med influencers som har egna varumärken, designsamarbeten och egna företag av olika slag – sådant som av desto fler anses vara ”riktiga jobb” men som ju är mycket tätt sammankopplat med deras yrkesroll som just influencer. Utöver det finns det också utveckling som behöver ske för en fortsatt ökning av affärsmässighet och professionalism vilket också kommer att bidra till ökad legitimitet för hela yrkesgruppen över tid och det är i den riktning jag tycker branschen i sin helhet är på väg, avslutar Jonas Westling.
Influens.se har utan framgång sökt Stronger och Minetto för deras syn på detta ur ett influencer marketing-perspektiv.
