”Hinner aldrig göra det ENDA viktiga”.
Jag fick nyligen möjligheten att sätta mig ner med dansarna, koreograferna och det äkta paret som fullkomligt har ”dansat sönder” Tiktok – Nino och Julia. Under vårt samtal berättade de om hur de efter många års “hustlande” och kringflackande till slut hittade ett sätt att kunna leva på sin passion för dansen.
Tips: Lyssna på intervjun med Nino och Julia här
Under vårt samtal snuddade vi vid ett ämne som jag tänkt på lite extra sedan dess. På frågan om vad Nino och Julia skulle vilja lägga mer tid på, svarade de samstämmigt: “Dansen”. Man kan tänka sig att de, som gjort sig kända i sociala medier som just dansare, absolut skulle lägga merparten av sin tid just på dans. Men villkoren för att att arbeta som influencer är, som jag tidigare noterat i denna serie, lite speciella.
För att skapa en dansvideo måste man koreografera den, boka danssal för att kunna öva, lära sig dansen, ta sig till en inspelningsplats, spela in tillräckligt många tagningar för att få med sig det nödvändiga materialet och slutligen redigera och publicera klippet på olika plattformar.
Det innebär att det är mycket tidskrävande att göra den typen av innehåll. Jag kan för egen del känna igen mig i detta då motsvarande förutsättningar gäller när man gör musikvideos, vilket varit en stor del av det innehåll jag gjort genom åren (man måste skriva en låt, arrangera och producera, mixa, skriva ett bildmanus till videon, scouta inspelningsplatser, filma, klippa och slutligen redigera).
Samtidigt kräver plattformarna, och dessutom ofta följarna, att man ska lägga ut innehåll frekvent: Helst flera gånger i veckan. För Nino och Julia räcker alltså tiden inte till för att göra det innehåll de slog igenom genom att göra – i alla fall inte på det sätt som plattformarna kräver.
När man känner sådan press på att leverera innehåll tenderar man ofta som influencer att också börja göra annat slags innehåll som man uppfattar vara mindre krävande. I Nino och Julias fall innebär det bland annat att de också startat en Youtube-kanal med lite mer typiskt Youtube-innehåll (utmaningar, vloggar, med mera) där deras expertis inom dansen inte är det främsta skälet att följa dem. Uppsidan av detta är förstås att de därigenom har ytterligare en plattform att tjäna pengar på och ytterligare en publik. Nedsidan är dessvärre att de nu, vid sidan av sitt danskonto, också måste sköta en Youtube-kanal – vilket ju i sig kan vara ett heltidsjobb.
På liknande sätt har jag själv genom åren startat upp mängder av sidoprojekt som jag uppfattat skulle ta mindre tid, eller vara möjliga att göra vid sidan av eller vara mer lönsamma än den kärnverksamhet jag från början hade. Plötsligt upptas ens tid av mängder av åtaganden som hindrar en från att lägga på det man egentligen är extra bra på – det som gjorde att man från början slog igenom.
Ironiskt nog innebär detta att “dansarna Nino och Julia” upplever att de inte kan lägga hela sitt fokus på dansen. Och det är ju rent ut sagt lite dumt.
Det finns en klassisk berättelse om en affärsman som möter en fiskare som sitter med sitt spö på på kajkanten. Affärsmannen frågar om fiskaren får mycket fisk. Fiskaren svarar “ja”, och affärsmannen föreslår då entusiastiskt en lång rad åtgärder fiskaren borde ägna sig åt för att få verksamheten att bli mer lönsam: Anställa någon extra för att på så vis få dubbelt så mycket fisk, lägga intäkterna från fisken på att köpa en båt för att kunna anställa ännu fler, och så vidare. Till slut, menar affärsmannen, kommer fiskaren i så fall bli så rik att han kan strunta i fisket och lägga all sin tid på det han älskar istället. “Men jag älskar ju att sitta här och fiska” svarade fiskaren då.
Många som växer fram som influencers blir nog väldigt frestande att kasta sig in i olika slags projekt som lockar, och de frestas med utanför det området de slog igenom: TV-program, bokskrivande, företagande eller liknande. I de fall profilerna brinner för dessa sidoprojekt är det ju toppen att det finns sådana chanser. Men i de fall där dessa sidouppdrag växer och kanske till och med går från just uppdrag på sidan av, till att bli den större delen av det man lägger sin tid på, har ju dessa aktiviteter gjort att man plötsligt inte längre hinner lägga sin tid på det man från början gjort så bra att man blev uppmärksammad i första taget. Det här fenomenet följer nog med en stor risk – att man som influenser tappar sitt fokus eller, i värsta fall, att man till och med tappar bort sig själv.
Själv pendlar jag dagligen mellan att vilja starta produktionsbolag, reklambyrå eller varför inte nästa Spotify-bolag, för att nästa dag endast ägna mig åt att skriva på min ungdomsroman. Med de ingångsvärdena blir min verkliga vardag också något slags mellanting mellan dessa ytterligheter där jag ägnar mig åt flera projekt samtidigt vilka alla tar tid från det jag egentligen brinner mest för just då. Även det är milt sagt “lite dumt”!
Kanske har jag sneglat på för många andra influencers som har tagit liknande råd som de som affärsmannen gav fiskaren. Kanske vore det en bättre tillvaro för många av oss att ha en lite mindre och mer okomplicerad arbetssituation där man hinner lägga ut precis så ofta man hinner, och tjänar precis så mycket som man verkligen behöver för att klara sig, medan man ägnar sig åt det man verkligen brinner för: Oavsett om det är att dansa, virka, vlogga om sin passion för böcker eller att att fiska och småprata med korkade affärsmän.
