Det är inte ovanligt att landets snabbast växande e-handelsföretag har hela arméer av personer som ska jobba specifikt med influencer marketing. Likaså har de traditionella varumärkena vaknat upp, rekryterat ett gäng Social Media Managers eller till och med Influencer Marketing Managers, och är nu i full färd med att rulla ut sina nya marknadsföringsstrategier.
Marknadsföringsbranschen är helt enkelt rörande överens; det är i influencer marketing som framtiden finns. Vill man nå de unga konsumenterna, och egentligen även de flesta andra, så är sociala medier och influencers vägen framåt.
Men alla är inte lika frälsta. Den här veckan har Influens.se publicerat en handfull artiklar där vi har undersökt hur verksamheter som Cancerfonden och Folkhälsomyndigheten arbetar med influencers. Cancerfonden har ett antal utvalda ambassadörer som ska sprida information om organisationens arbete, men betalar för att få spridning via influencers gör man oftast inte. Folkhälsomyndigheten – som just nu försöker nå ut med vikten av att vaccinera sig mot Covid-19 – använder sig inte av influencer marketing alls. Anledningen? Man vill hellre behålla kontrollen över kommunikationen i egen regi.
En ganska reserverad hållning, som också känns igen av influencerbyråer som Influens.se har varit i kontakt med – även om de också vittnar om ett ökat intresse för hälsorelaterade kampanjer.
Värt att notera är att de flesta i dag tacksamt tar emot publiciteten som kan uppstå när en influencer väljer att dela ett budskap om till exempel Rosa Bandet, men man ser gärna att det sker utan ersättning till eller samarbete med influencern i fråga. Den inställningen duger inte – självklart ska man ha rätt till betalning för det arbete man lägger ner även om det förstås står var och en fritt att helt eller delvis acceptera pro bono-upplägg. Det viktigaste ur beställarens perspektiv borde ju vara att budskapet om att främja folkhälsan sprids till så många som möjligt och givetvis når man ut bredare om man även betalar för sin marknadsföring.
Frågan är vad till exempel Folkhälsomyndigheten egentligen har att förlora på att anlita en influencer och lägga åtminstone en del av marknadsföringsbudgeten där istället för att satsa allt på radio eller TV? Att arbeta med influencer marketing är, till skillnad vad en del verkar tro, inte något galet upptåg som kan sluta lite hur som helst. En professionell influencer följer givetvis den brief som hon eller han har fått, vilket borde generera ett lyckat resultat.
Den som i veckan tog del av rapporten Svenskarna och Internet kan inte ha missat att det är i sociala medier vi numera lever en stor del av våra liv. Samtidigt är experterna överens. Traditionella marknadsföringskanaler minskar i betydelse medan influencer marketing ökar. Det är “oerhört viktigt att vi finns där människor finns”, som Cancerfondens projektledare för PR själv uttrycker det. Och ja, det kan tyckas självklart att budskap om hälsofrämjande arbete och rikstäckande vaccinkampanjer når ut så brett som möjligt – men så ser det knappast ut när en så betydande marknadsföringskanal helt väljs bort.
Nu är det upp till bevis. För frågan är snart inte längre vad organisationer som vill sälja in hälsofrämjande budskap har att förlora på att testa influencer marketing. Frågan är snarare hur mycket de förlorar på att låta bli.
Missa inte: Influencers i kampen mot cancer – så funkar det: “En minst sagt viktig roll”
Missa inte: Folkhälsomyndigheten om egna podden, vaccinkampen och varför de väljer bort influencers
Missa inte: Influencers hett eftertraktade i goodwill-samarbeten – borde de få betalt?
